Träningen gick bra. Det gick väldigt fort, tiden bara rann iväg. Det gör den ofta och det är bra för det betyder att vi har kul. Synd att vi inte är så många bara. Men förhoppningsvis blir det bättre när vädret blir varmare och vi börjar närma oss grässäsongen. Brukar vara så tyvärr. Men jag får inte dålig kondition för att de andra skippar träningen.
I morgon är det studiedag för oss på JB. Skönt. Dock måste jag upp tidigt ändå. Ska på besök hos en sjukgymnast klockan 10 och fick jag låna bilen? Nej.. så buss in vid klockan åtta är det som gäller för mig. Det där med att bo på landet..
Efter det ska jag nog luncha i stan tillsammans med min pojk. Och sen blir det åka skriskor senare under dagen. Så ja, det blir nog en rätt okej dag. Trotts att jag måste ställa klockan, trotts att jag inte fick låna bilen och trotts att jag bor på landet. Vi hoppas på det iallafall! :)
Fördriver lite tid såhär innan träningen. Tänkte dela med mig av vad jag ät till mellanmål nu i eftermiddag. Allt kom inte med på bild eftersom min kropp krävde mer än vad jag plockat till mig. Så blev yttligare ett knäckebröd. Oj så gott det är. Annars såg det ut såhär.
Frukt och bär som blev en smoothie.
Smoothie, Ägg knäcke med kaviar, knäcke med skinka och brieost, päron kyftor och ett glas vatten (+ en knäckemacka till)
Fick hjälp av en vän att rätta till det jag ställt till med, hehe. Tack! Jag ska försöka fixa till det lite när jag får tid och lust. Annars ber jag väl om lite hjälp.. hehe. För övrigt har jag sovmorgon idag men bussen går om ca en halv timme. Segt när man inte börjar förrens kvart över 12 men så är det att bo på landet..
Jag känner mig orättvis och egoistisk när jag säger att jag känner mig ensam. När jag säger att jag känner mig lämnad. När jag säger att det känns som att ingen bryr sig. När jag säger att jag faktiskt inte, iallafall inte idag, vet vad jag lever för.
Jag hör hur det låter. Hemskt. Men det är såhär jag känner. Smärtan tar över min kropp. Tar all kraft och jag undrar om jag gör något fel? Om jag är jobbig? Om jag borde göra på något annat sätt?
Det var aldrig min mening att det skulle bli såhär. Det var aldrig meningen att vara till besvär. Göra någon illa. Jag var bara tvungen att lätta mitt hjärta lite.
I väntan på att min pojk ska komma och jag kan äta den goda maten, hoppas den är god iallafall, som jag och mamma lagat. Kan ni, bara för att jag ha sjukt tråkigt, få se mitt goda mellis jag åt tidigare idag.
Goood smoothie, 2 äggknäcke med kaviar, torkade äpplen med kanel.
Träningen gick bra och det var väldigt skönt. Dock är jag en trött tjej nu. Efter träningen har jag hunnit med att äta en god lunch, städat mitt rum(jag är sjukt duktigt!), Varit ute i det fina vädret med fina hunden, suttit vid datorn och snart är det dags att fylla på med energi igen.
Ikväll kommer Gustav hit. Mamma ska laga god mat (det gör hon alltid men ikväll ska hon laga något jag längtat efter.. hehe) och nu ska jag nog förbereda för mellanmål och sedan krypa ner i soffan.
Nästan iallafall. Umgicks med min pojkvän igår. Vi var ute och åt god mat och kollade på bio. Hamilton. Den var bra! Tycker absolut den är se värd! :)
Dagen idag har jag spenderat i sporthallen. Årliga kommunmästerskapen. Den har alltid sina överraskningar. Hahah herregud. Kaos, mer kan jag inte säga.. haha. Men det var trevligt. Ikväll är jag hemma. Äter lite godis, lite tacos tillsammans med mamma och pappa. Är inte så jag vill spendera min lördags kväll men alla är ju upptagna med annat..
Därför gillar jag torsdagar. Har nog sagt det innan. Men det är nog det bästa med torsdagar. Ibland iallafall. Helt okej dag. Fotboll på morgonen. Redovisning i historia men förövrigt väldigt slapp lektion. Skönt samtal med en fin vän och nu lite uppladdning inför andra fotbollspasset idag! Mer pepp idag. Inte lika kallt ju! Skönt.
Imorgon ska jag mysa med pojkvännen. Bio blir det nog. Nu ska jag nog lägga mig på soffan ett tag. Har fyllt på med mat så nu ska magen få jobba innan benen tar över de arbetet! Hörs kanske sen:)
Jag tänkte ta mig tid. Tid till att berätta. Berätta vad jag går genom. För igår gjorde jag något jag inte trodde jag skulle göra. Något som jag länge funderat på att göra men bara skjutit på för att jag helt enkelt inte varit redo tidigare. Jag berättade. Berättade framför cirka 20 personer som bara stirrade på mig. Jag sa som det var. Inför hela min klass. Jag har ätstörning.
De där orden skrämmer mig. Det händer någonting i mig. Det är helt enkelt sanningen som skrämmer mig. Sanningen som gör sig påmind. Verkligheten som talar och jag skäms. Ja jag skäms faktikst. Skäms över hur jag kan göra såhär mot mig. Mot mina vänner. Mot min familj. Jag blir så rädd när jag tänker på var jag kunde ha hamnat. Vad jag kunde ställt till med. Därför blir jag så arg och lessen när folk ska nå mål hit och nå mål dit. Gå ner i vikt. Träna ihjäl sig. Äta "nyttigt". Vad fan är nyttigt!? Efter det jag har lärt mig finns inget nyttigt eller onyttigt. Mat som mat. Man kan äta allt. Men inte alltid. Variation och regelbundenhet. För tänk efter. Inte blir du tjock om du äter pizza någon gång, en bulle någon gång, en godis påse någon gång, ja vad det än handlar om så kan du äta det mesta så länge du inte alltid äter det. Men hur gott blir det då? Vart att tänka på kanske? För att förbjuda sig att äta grejer det gör bara att man vill ha dem ännu mer. Och dessutom kan man hämna här. Här där jag är och det vill man inte. Tro mig.
Det sista jag vill är att någon någonsin ska behöva uppleva det här. Uppleva känsla av att ständigt vara misslyckad och ful. Känslan av att känna sig så fruktansvärt ensam. Känslan av att vilja göra saker men inte ha orken till något annat än träning och planering av mat och träning. Det gör så ont i mig att se och höra hur människor vill förändra sig själva. Bli smala, börja träna och så kommer det där "äta nyttigt". Frågorna jag ställer är, som jag redan vet svaret på, men ställer ändå. Blir man lyckligare? Har man roligare? Blir man nöjd? Nej. Nej. Nej. Man blir inte lyckligare. Man har inte roligare OCH man blir aldrig nöjd. Man övertygar sig själv hela tiden om att man en dag kommer blir lycklig, ha roligt och vara helt nöjd men det kommer aldrig. Istället är man besviken, lessen och deprimerad. Jag skulle därför vilja säga. Så länge du inte är dödligt sjuk pågrund av övervikt och faktiskt behöver göra något för att kunna överleva och leva ett bra liv så säger jag. Lev som du vill. Lev ditt liv som om det vore den sista. Njut av allt det du tycker är roligt. Njut av det liv du faktiskt fått. Ta alla möjligheter du får. Det är bara du som kan leva ditt liv och vi har våra liv bara till låns. Vi har fått en chans. Ta den chansen och ta till vara på den på bästa sätt.
Gör inte som jag. Kasta inte bort värdefull tid på sånt som egentligen inte har stor betydelse. Lev inte för någon annan än dig själv. Kasta inte bort sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader, år på att fundera på hur du ser ut och hur du tror att andra vill att du ska se ut. Det gjorde jag. Jag ångrar varje sekund. Och framför allt. Jag blev ingen lyckligare människa för att jag gjorde en ytlig förändring. Det var den mentala. Den inre delen som skulle jobbat med. Jobbat på att gilla mig själv för den jag är. För jag var bra. Jag var lycklig. Jag hade roligare. Men jag var aldrig riktigt nöjd. Och jag tror det är där det brister. Man blir aldrig nöjd. Tyvärr. Men jag var iallafall lycklig. Jag var iallafall en person utan ätstörning.
Tror inte det var många som orkade läsa. Men om ni har frågor eller kommentarer på det jag skrivit. Skriv gärna! Hoppas jag fick någon att tänka om eller tänka till. För det är inte värt att leva som jag gjort. och gör.
Det som bjöds var... LUTFISK! Åh det är så gott. yummi. Blev ingen bild tyvärr. Glömde faktiskt bort att fotografera. men nu är jag hemma iallafall och jag är sjukt trött! Så nu ska jag mysa i soffa. TJO HEJ.
Förresten i morgon kommer ett tidinställt inlägg på morgon kvisten. Ta en titt då vettja.
Gårdagens träning gick bra! Det var roligt men väldigt jobbigt. Precis som det ska. Efter träningen åkte jag till Linn, födelsedagsbarnet och fick god paj och trevligt häng med fina vänner. Åh tycker om dem så mycket.
Idag då. Kort dag i skolan med endast samhällskunskap. Rätt chill. Efter skolan vare besök på Abc x2. Ett möte hos Franz och ett hos Helen. Båda gick bra. skönt. Om en timme är jag hos mormor. Hon bjuder på middag ikväll. En av mina absoluta favoriträtter också. Ser fram emot det! Vad det blir får ni veta senare... Spännande va? ;)
Det är onsdag och jag vet inte om jag ska följa med ut. Krockar lite med besöket hos mormor.. Nåja får se vad jag hinner! Hörs sen puss.
Linn fyller 19, jag och gustav har varit tillsammans i 40 månader OCH jag har namnsdag! Ingen dålig dag det här inte. eller? Om ca 40 min befinner jag mig på fotbollsplanen. Grusplan. Eller snarare snöplan. Den lär vara oskottad och lite isig. Det kommer vara kallt. Ett tag. För det är gristräning som väntar. löplöplöp. Det är jobbigt men ändå kul. Just nu är jag dock inte så pepp. Efter träning ska jag till Linn som fyller år på lite myspys kväll. Blir en lite sväng iallafall! Så nu måste jag packa!
Tänk på mig när jag springer runt i snön och önskar att jag var där du är nu. Framför datorn. hehe..
Igår kom min saknade pojkvän hem. Vi hade det super mysigt. Jag bjöd på tacopaj då han var trött på all thaimat och tacopaj är hans favorit så det fick det bli! Han var även några nyanser brunare än vad jag var. Mådde nästan dåligt. Men jag är glad att han är hemma! Annars då. Jo vi kollade tv, spelade spel, lagade mat, åt mat och så åt vi lite godis också. Ska erkänna att vi pussades en del också!
Under flera månders tid har träningen varit ett måste. Ett helvete och inte alls roligt. Nu känns träningen rolig igen. Jag har alltid älskat träning men ätstörningen tog allt från mig och gjorde bland annat något som träning som jag älskar så mycket till något jag absolut avskydde ett tag! Det jag vill säga egentligen är att jag är så glad att jag nu tränar för att jag tycket är jävligt kul och skönt och inte för att någon i mitt huvud säger att jag misslyckas om jag inte tränar varje dag i minst en timme..
Träningen idag gick alldelse underbart bra och det var så skönt och jobbigt som det ska vara! Och vet ni en sak till. SNART FÅR JAG TRÄFFFFFA MIN FINASTE GUSTAV :)
Varför jag är extra glad idag kan ni fundera på en stund! Nu har jag spring i benen igen efter att ha återhämtat mig från torsdagsträningen där benen var rätt möra efterråt. Men nu ska jag ut och springa och det ska bli skööööönt.
måste förövrigt köpa mig nya löpartights där det inte finns ett störande hål på knät..
Dålig uppdatering. Men känner lixom att det inte finns så stor ide att skriva när jag inte har något att skriva. right? Så just när jag skriver denna mening funderar jag på varför jag nu ska sitta och skriva. För vet du? Jag har inget vettigt alls att berätta. Inte just nu iallafall. Men nu när jag ändå börjat kan jag ju fortsätta..
Igår var det fotbollträning x 2. Sjukt kul!
Okej, ja det var väl det som hände igår.. haha nä nu får jag nog avsluta här för stunden. Men kanske jag fördrev lite tid för någon om inte så gjorde iallafall jag det. Fördrev tid för mig själv alltså..
Min förmiddag spenderade jag hos frisören. Självaste Josefin Karlsson som klippt och färgade min slita och hemska kaluffs. Skönt att få det gjort och bra blev det också! Jag lyckas allt skjuta upp färgning och klippning tills jag verkligen inte står ut längre. Smålänning som man är. Och nu stod jag inte ut längre med den råttfärgade slitna frisyren. Om man ens kan kalla det frisyr..
före inte de bästa bilderna dock..
efter. Insåg just att bilderna var värdelösa men så får det vara nu ;) haah
Jag startade egentligen denna bloggen för att jag skulle kunna skriva om min sjukdom. Kunna skriva och försöka få andra att förstå. För att kunna gå tillbaka när dessa bekymmer är historia och även för att kunna hjälpa andra. Men jag ska uppriktigt säga att jag är rädd. Rädd för att uttrycka mig. Rädd för att visa mina känslor. Rädd för att sätta ord på den smärtan och den ångesten som kan uppstå. Jag är rädd för att skriva. Rädd för att erkänna för mig själv. Jag vet att alla vet och alla vet att jag vet. Men ingen vet hur och ingen vet hur de ska bete sig. Det är jobbigt. Jag har lärt mig prata om min sjukdom. Jag har lärt mig hantera den i viss mån. Men jag har haft svårt att berätta för mina vänner. Svårt för att lägga mina bekymmer på någon annan även om jag vet att de skulle finnas där för mig, stötta mig. Men allt det här är så svårt att förstå. Jag vet inte vad jag ska börja. Lättast skulle vara om någon vågade fråga. Någon vågade prata om det bara fråga det dem vill veta. Men så enkelt är det inte. tyvärr.
Just nu är jag inne i en bra period. Eller hyfsat iallafall. Dock har denna dagen varit tuff.
Idag har jag blivit tvungen att sätta ord på smärta. Sätta ord på ångest. Idag var jag tvungen. Mitt projektarbete som jag har nu i trean det är just att bli frisk. Och i projektarbetet ingår att skriva en rapport. En rapport över en jobbig del av mitt liv. Det liv som jag lever nu.
Jag vill inte leva såhär. Jag är trött på att bli styrd. Trött på alla måsten och "du får inte". Så jävla trött är jag! Jag vet att med hjälp av mina ord, min kunskap och mina erfarenheter kan hjälpa andra så jag ska försöka bättra mig på den fronten. Jag ska sätta ord på mina känslor. Jag ska sätta ord på smärtan och ångesten. Men också på lyckan. Jag vill inte att någon någonsin ska få uppleva det helvetet jag levt i och lever i. Jag hoppas bara jag kan hjälpa någon. Få personer att förstå i tid att det som håller på att hända är inte värt ett piss. Jag förstod ingenting. Inte förens det var försent. Och här är jag nu.
Eller inte. Min lördag var jätte mysig trots att jag var ensam. Åt gott, kollade film, hade kvalitets tid med mig själv. Precis vad jag behövde tror jag. Idag har jag hälsat på mormor, gått promenad i det fina vädret, lagat mat(jag är grym det blev sjukt gott), jobbat lite ut i skogen med mamma, handlat. Rätt skön dag! :) Nu då. HEEEEJA SVERIGE!
Duktig kille det där. Kim Andersson. (Bild tagen från sydsvenskan)
Ikväll är jag faktiskt själv hemma. Helt själv. Okej mumma(hunden) är hemma. Annars helt själv! Myser med god frukt och lite choklad. Gott. Får se hur jag mår i morgon. Tänker på chokladen.. nåja i morgon är i morgon och ikväll är det gott. Nu ska filmen, favorit filmen sen jag kom till denna värld faktiskt, visas på tv. Det är såklart lejonkungen. Pumba ♥
Var jätte trevlig. Men kände mig inte på topp så åkte hem rätt tidigt. Antar att jag behövde lite sömn för idag mår jag bra lite huvudvärk men det går nog snart över! Idag är det soligt och jag älssssskart! Så kanske det blir en löptur efter mötet med fotbollslaget om jag orkar och känner för det! Eller kanske en sväng till gymmet? Nåja vi får se! Vad kvällen har att bjuda på är än så länge oklart. Jag ska ta fajten med min beslutsångest och försöka komma fram till något. Får se hur det går!
Det bästa med torsdagar är att det snart är fredag! sådär bara några timmar kvar. Och morgondagen blir nog toppen där kvällen spenderas med ett par härliga vänner:) Idag har jag även bokat klipp och färg tid hos frisören! Ska bli skönt att få ordning på kalufsen den är verkligen i behov av en renovering så ska bli skönt! Ikväll ska jag vara soffpotatis och sakna min pojkvän som är och har det bra i Thailand.
Här skiner solen och jag ska snart ta med mig hunden ut på en promenad. Innan dess tänkte jag bara visa er vad jag åt till frukost. För det vill ni säkert veta.. hah. I morgon börjar skolan så jag lyxade till det med nybakat bröd bland annat.
Denna veckan har varit bra. Bra för mig. Jag har orkat kämpa lite extra. Jag har kännt mig normal. Uppleva det jag upplevde innan detta kom in i bilden. Det har varit så skönt. Jag har orkat gå emot den del av mig som kan sluka upp mig och ta över hela mig. Den delen har inte tagit lika stor plats. Jag har kännt mig lycklig. Kännt mig värdefull. Kännt mig viktig. Det har varit viktigt för mig.
I fredags vare cup och det där. Efter det hängde jag med mina vänner i soffan framför tven. Myspys! Och igår, medans alla dansade och sjöng till kapten röd, spenderade jag tid med min mamma och pappa. Välbehövligt. Gårdagen spenderade jag på stan tillsammans med en vän. Vääldigt trevligt!
Heldag i sporthallen. Men roligt var det. Vi kunde dock inte försvara vår buckla men en tredjeplats blev det. Inte fy skamm det heller! :) Ikväll gosar jag med fina vänner. De är verkligen bäst. Helt underbara. Tillbringade gårdagen också med samma människor och kan inte minnas när jag var så glad och skrattade så mycket. Underbara!
Att se tjejer som bloggar om träning och kost och som knappt vet vad det pratar om. Vet vad de kan utsätta andra människor för eller man kanske ska säga påverka andra människor.
Alla dieter om att man ska inte äta kolhydrater för då går man upp ivikt ja allt vad det är! Men kroppen behöver alla delar! Tro mig jag har lärt mig så mycket. Jag trodde man klarade sig utan vissa grejer men det gör man inte. Kroppen behöver allt och variation är bra! När jag säger allt menar jag protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Jag säger inte att man ska äta pizza, kebab osv varje dag. Men man ska absolut inte förbjuda sig själv att äta något. Längtan efter det blir bara större. Lagom är bäst som man brukar säga. Om jag hade kunnat börja om och undvikit att hamna där jag är hade jag ist för att ta bort och förbjuda mig själv massa saker för att jag inte var nöjd med mig själv och ville gå ner i vikt hade jag jobbat på att börja gilla mig själv precis som jag är! Jag hade förmodligen mått bättre, haft roligare och varit lyckligare. För tro mig med den här skiten är man inte lycklig, man har inte roligt och man mår dåligt. Vem vill det? Börja älska dig själv.
Och så var det nytt år! Blev det några nyårslöften? För mig blev det inga. Inte några som jag inte kan hålla. Det sätter bara massa press och besvikelse på en. Nej detta året ska bli bra. Detta året ska allt bli bra. Ha mål som får mig och andra att må bra. Och detta året ska bli ett roligt år. Ett bättre än det förra och det började bra.
