Erika Lindeblad

5. Favoritmuskel

Kategori: Tankar

Den här var ungefär lika intressant som den förra kan jag tycka. 
Men jag vet faktiskt inte riktigt vad som är min favoritmuskel. Jag tycker det är kul med bålstyrka och ben. Kan kanske bero på att det är främst de muskelgrupperna jag behöver vara stark i när det kommer till mina mål med träningen! Så får väl säga magmuskelauren eller/och benmuskelaturen. HEJAHEJA. 
 
 

4. I min träningsväska

Kategori: Vardag

Haha så himla ointressant. Beror lite på vad jag ska träna men något som alltid följer med är en vattenflaska. 
Annars kan det vara spikskor eller ett par andra extra skor, en tjockare tröja, något att äta, träningskort och nycklar. 
 
 
 
 
 

Ni är fantastiska

Kategori: Vardag

och så jävla bäst. ♥
 

Lite kvällslöpning

Kategori: Vardag

Det känns i benen att det blivit en del kilometrar i förra veckan. Men kvällslöpning med lite fartlek hindrade mig inte från dagens pass! Härligt och jag älskar att våren är påväg. 

 

3. Ett fint idrottsminne

Kategori: Fina stunder

Det finns många av dem men det första jag kom att tänka på var när jag kom två på J-SM i somras. Helt klart ett av de allra bästa och finaste minnerna jag har inom min idrottskarriär. Så lycklig, så jävla stolt som jag var då, det är en känsla som jag inte kan sätta ord på. 
Efter en massa år med svält, ätstörning, svag och inte förstått meningen med livet. Hittade jag äntligen tillbaka till mig själv. Jag var för första gången på flera år lycklig. För första gången någonsin var jag stolt över mig själv för vad jag gjort och hur jag gjort det. Jag tog silver men för mig var det guldvärt. 
 
 
 Jag och min fina vän Tova som tog ett brons i höjdhopp under J-sm. 
 
 

Låt inte världen äga dig. Äg världen!

Kategori: Om mig

Det har gått alldeles förlångt och vi glömmer bort att leva. Har man inte synliga magmuskler är man i "bulk-form". Äter man godis är det "cheat-day" och äter man en pizza eller en portion spaghetti och köttfärssås är det "cheat-meal".
 
Jag vill vara tydlig med att jag inte har något emot att man använder sig av dessa uttryck och jag kan förstå, till vissdel varför man använder det om man tävlar inom fitness och har en coach som är utbildad och vet vad han/hon gör med sin klient. De som tävlar inom fitness exprimenterar med sin kropp och kost under kontrollerade former.Så det som jag har svårt för är hur man använder dessa uttryck och vad det gör med folk. 
 
Vanlig mat, så som spaghetti och köttfärsås är i dax-läget, en måltid som många ser som en "fusk-måltid". En helt vanlig rätt som den är idag ett fusk och något som kan skapa ångerst hos många. Det är fel. För att äta mat är inte att fuska. Mat är bränsle för våra kroppar och det är tackvare maten vi orkar och kan leva. 
För att inte fuska ska man helst äta, kyckling, fisk och broccolli. Ibland lite råris också. Något annat än detta är fusk. Det är sjukt. Det är fel. 
Jag gillar både fisk, kyckling, broccolli och råris men det är inte det ända jag lever på. För jag gillar pizza och spaghetti och köttfärsås också och idag kan jag äta det utan ångest. Men det fanns en tid då jag inte kunde äta dessa rätter utan att få fruktansvärd ångest och jag vet att många där ute får ångest av att äta saker som dessa, att många där ut tror att man fuskar om man äter det. Inom fitness världen och i deras livsstil kanske det är så, (även om jag tycker att det inte borde vara så, för mat är mat och inget vi borde få ångest för eller se som fusk) men inte för oss som lever utanför den bubblan och har andra mål med träning eller liknade. 
 
Att ha en väldigt låg fett-procent är inte hälsosamt. Att ha ådror på magen året om är inte heller hälsosamt. Men har man inte det då är man i "bulk-form" och man är en "svullen-gris". Man lägger alldeles för mycket fokus på hur man borde se ut och hur världen vill att man ska se ut, i stället för att leva sitt liv och leva för det man faktisk mår bra av.
Idag framstår det som att, har man inte en väldigt låg fett-procent på kroppen är det inte okej och man är tjock. Man duger inte som människa och det är något fruktansvärt att inte ha synliga magmuskler. Det jag vill säga är bara att man borde tänka lite mer på hur man använder dessa uttryck och när man använder dem. Det finns så mycket bilder på tillexempel instagram där både killar och tjejer lägger ut bilder på sina vältränade kroppar, smala kroppar och skriver något i stil med att de är svullna som grisar och gör en hashtag "bulkform". Jag menar vad sänder inte det ut för signaler? För dom kanske det är att vara "ur form" men förmodligen är dom mer vältränade än vad många andra någonsin kommer att bli. Jag tycker bara det är onödigt och skapar onödig ångest. 
 
Det jag vill säga med det här inlägget är att vi alla borde tänka till lite extra, hjälpa varandra att förstå att vi är bra som vi är, med eller utan magmuskler och låg-fettprocent. Att vi alla har olika mål med träningen och utifrån mål med träningen behöver olika former av mat. Jag som är långdistans-löpare kan inte jämföra mig och min kost med en person som tävlar inom fitness och tvärtom. 
Att äta mat, all form av mat, är inte att fuska. Det är att leva och ge kroppen energi. För man kan äta allt men inte alltid. Och att äta godis, om man är sugen på det är inte att fuska. Vi ska inte behöva "gömma" oss bakom dessa uttryck för att det ska kännas okej att äta godis, äta vanlig mat eller inte ha magrutor. Vi är som vi är och vi är fantastiskt bra precis som vi är. Livet handlar om så mycket mer än om sånna här saker. Lev livet, ät god mat, träna det du tycker är roligt, gör det du tycker är roligt och va stolt över dig själv! Oavsett hur du ser ut eller vad du gör. Hitta din grej och gör det på ditt sätt. Det är inget fel med det. 
Ett liv utan massa måsten och krav är ett så mycket roligare liv. Jag vet. 
 
Jag hoppas verkligen ingen tar illa vid sig om jag uttryckt mig konstigt. Jag har inget emot andras val av livsstil eller liknade. Jag har bara något emot hur världen utvecklas till att bli ett ställe där det inte är okej att vara sig själv. För det är det som gör oss unika att vi vågar vara oss själva och vara stolta över det! Låt inte världen äga dig. Äg världen! 
 

2. I mina öron när jag tränar

Kategori: Vardag

Jag brukar inte lyssna på musik när jag tränar. Så i mina öron hör jag omgivningen om mina egna löpsteg.
Den ända gången jag lyssnar på musik är när det är tävlingsdax och uppvärming står på schemat. Även när jag är ute och går brukar jag lyssna på musik. Annars ingenting.
När jag tränar löpning vill jag lägga 100% fokus på det och det kan jag inte om jag ska ha hörlurar som trillar ur öronen eller sitter som en mössa på huvudet. 
Dessutom är det för mig väldigt avkopplande att lyssna på omgivningen. Så som fåglar, människor, havet, vinden. Det är behagligt! 
 
 

1. Min idrottsbakgrund

Kategori: Fina stunder

Träning är något som jag har hållt på med hela mitt liv. När jag var mindre, fram tills jag var ca 12 år red jag och hade egne häst.
Jag började spela fotboll när jag var runt 8 år i ett kill-lag. Jag och min kompis spelade tillsammans med killarna tills vi var omkring 11-12 år. Sen gick vi till flick-fotboll för att sedan gå till dam-laget. 
Jag har alltid gillat att springa. Alltid haft bra kondition och så är jag jävligt envis. Därför har mittfältet varit en given plats för mig. Löpstark och envis = en okej yttermitt eller innermitt. 
Fotbollen har varit det jag tyckt varit roligast och löpningen har jag bara sett som en rolig grej att göra någon gång i bland. Inte springa långt inte springa mycket bara springa lixom för att det är skönt och för att jag kan. 
Mitten av min " fotbollskarriär" skadade jag ledbandet och var bort lite till och från fotbollen under ca ett års tid.Sen när jag kom tillbaka var det bara köra igen, tejpade fötter var dock ett måste. De året jag bestämde mig för att gå ner i vikt var också de året som fotbollen gick som bäst och var som roligast. Ett tag iallafall. Innan hjärnspökerna blev för stora och tog över allt för mycket. I samband med detta började jag löp-träna mer, inte för att det va särskillt kul, eller jo i början var det kul, innan allt med mat och träning blev måsten och tvång. Men det är en annan historia. 
På gymnasiet gick jag en hälsa/idrottslinje. Så jag är träningsmänniska ut i fingerspetsarna. Där har ja fått testa på alla möjlig idrotter och former av träning. Väldigt rolig linje passade  mig perfekt. 
Fotbollen var under flera och faktiskt under hela min uppväxt det jag ville göra och det som jag trodde jag skulle hålla på med tills jag blev gamal som gatan men så blev det inte. Våren 2013 var det friidrotten och löpningen som gällde och sedan dess är det vad jag har hållt på med och det visade sig att jag var väldigt bra på det också. En av de bästa i sverige till och med. Så här är jag i dag. Fullsatsning på friidrotten och det är vad jag älskar att göra! :) 
 
 

Fantasilös rubrik

Kategori: Vardag

Hej! 
Eftersom det var typ två månader sedan jag ens var inne här så kände jag att det var dax. Och jag blev både förvånad och glad över de kommentarer som lämnats Ni är så fina TACK. Ni får mig att vilja börja blogga igen så jag tänkte faktiskt göra ett försök. Dock har jag flyttat och har inte smma tillgåg till internet längre men jag ska verkligen försöka börja blogga igen, för det verkar ju faktiskt som om några av er saknar det! 
Så jag tänkte börja med den där listan jag publicerade för några månader sedan. Försöka igen.. hehe. 
 
Hoppas ni mår bra annars och ta hand om er! ♥