Tankar
Kategori: Ätstörning och Anoroxi
Ibland tvivlar jag på att jag klarar detta. Hur ska jag orka stå emot? Ibland känns det helt omöjligt. Ibland kan jag bli helt övertygad om att jag kommer klara det! Det är som en berg&dalbana. Upp och ner hela tiden.
Men jag har faktiskt ett liv. Ett liv jag vill leva. Och i de livet vill jag inte ha någon ätstörning med. Den förstör, tynger och är bara ett rent jävla helvete.
Ingen vill leva såhär även om ätstörning kan lyckas jäkligt bra med att övertyga en om att det är så här man ska leva. Att allt är bra. Att man mår bra. Att inget är fel på mig. Det är precis tvärtom. Men det tar tid att förstå. Förstå att någon annan tagit över dig och din kropp. Lika långt tid tar det att bli fri, om inte längre tid.
Det måste få vara jobbigt och tungt men i slutändan är det förhoppningsvis värt allt jobb.
Det måste få vara jobbigt och tungt men i slutändan är det förhoppningsvis värt allt jobb.