Erika Lindeblad

Att vara du. Det räcker.

Kategori: Om mig

Denna ständiga press och stress på hur allt ska vara eller borde var. Hur man ska se ut, vad man ska göra för att passa in. 
Varför jag bryr mig är för att denna press och stress på hur man borde vara och hur man borde göra får mig att må dåligt. Får mig att känna mig dålig. Jag vet hur och vad jag ska göra för att försöka arbeta bort de där tankarna om att jag inte duger, att jag inte är tillräckligt bra, ser tillräckligt bra ut men för några år sen visste jag inte hur jag skulle göra och då var ändå inte träning och diet-hetsen lika stor som den är idag. 
Så varför jag bryr mig är för att detta ämne är något som får mig att må dåligt, trots att jag vet hur jag ska hantera alla tankar. Men på senare tid har mina tankar varit fler och starkare. Det betyder också att jag får lägga ner så mycket energi på att ta bort de där tankarna, ta bort den där djävulen på axeln som säger att jag inte duger. 
Jag vet att det finns många där ute som inte vet hur de ska hantera tankar som det här eller vad de ska göra för att inte tycka illa om sig själv. Vissa kanske inte ens reflekterar över att det trycker ner sig till botten, att de faktiskt inte mår bra av att ständigt träna och äta hälsosammt. Bara gör för man tror att det är så man gör för att lyckas, för att passa in, må bra. Det var vad som hände mig. Det var bland annat så jag fastnade i mönstret och fick ätsörning, anorexi. 
 
Tillslut hamnar man i ett överdrivet tänk kring mat och träning. Man har 100% koll på vad man stoppar i sig och söker ständigt bekräftelse på att man är "duktig" som tränar och äter hälsosammt. Träningsmängden ökar och kosten blir allt striktare. Man hamnar i en överdriven diciplin och negativitet som sliter sönder en innifrån. Du blir en fånge i din egen kropp och det vill du aldrig bli. Att leva fängslad i sin egen kropp med en ätstörning är att leva i ett helvete. Man blir inte lyckligare. Inte ens lycklig. Att utsätta sig för svält och negativa tankar om sig själv är att kasta bort vädefull tid, kasta bort en del av livet. 
 
När ska träning börja handla om att må bra och inte se bra ut? Resultaten kommer där efter. När du älskar det du gör, njuter och gör det för att det är så fruktansvärt kul! Det är också då du kommer se resultat och vara lycklig. Träning ska inte var ett måste. Och hälsosam mat. Vad är det egentligen? För mig är det när du kan äta vad du vill, när du vill. Leva utan "förbjuden mat". Man kan äta allt men inte alltid. 
 
Men idag ska du ha muskler utan att se manlig ut eller ha "för mycket" muskler. Man ska vara smal men inte för smal. Man ska ju fortfarande vara kvinnlig och ha kruvor men inte för mycket... Jag är bara så fruktansvärt trött på all denna kroppsfixering och om hur man borde leva sitt liv. 
Vi blir ständigt matade med tips på hur vi ska bli smalare, få mer muskler, vältränad rumpa, snygga magmuskler osv. Samtidigt pratas det om att vi ska älska oss själva för vilka vi är. Hur mycket dubbelmoral är inte det? Hur ska vi kunna vara och bli nöjda med oss själv när vi hela tiden uppmutras om att ändra oss själva!? Jag blir så trött...
 
Så jag vill säga såhär. 

Glöm aldrig bort att du räcker till även om du ibland känner att du inte gör det. För det gör du. Du räcker gott och väl. Precis som du är. 
Jag är bra på att trycka ner mig själv. Jag är bra på att leta fel på mig själv. Men jag är ännu bättre på att komma på mig själv att det är fel att tänka så. För att tänka så kommer inte göra mig vackrare. Det kommer inte gör mig till en bättre människa. Det kommer absolut inte göra mig lyckligare. Snarare tvärtom. 
Jag vet att det inte är lätt och jag vet att det tar tid att lära sig acceptera sig själv men det är värt det.
Va stolt över vem du är och det du gör. Sträva efter att vara den bästa versionen av dig själv. Var den människa du själv skulle vilja möta. Gör det som får dig att må bra. Gör det som får dig att vara lycklig. 
Du kommer aldrig kunna göra alla du möter nöjda. För alla vill ha olika saker på olika sätt. Så gör vad du tycker är bäst.Gör det på det sättet du själv hade velat ha det. Det kommer kanske göra vissa missnöjda men det kommer också vara många som är nöjda. Men ingen kommer någonsin kunna vara ALLA till lags men sålänge man möter andra människor med respekt, inte är rädd för att anpassa sig emellan åt så har du iallafall gjort vad du kunnat. 
Självklart ska man behandla andra människor med respekt och vara ödmjuk men man får heller inte glömma bort att prioritera sig själv eller sätta sig själv i sistahand. Känns någonting inte rätt eller någon säger något som inte känns okej. Stå på dig. Du är bättre än så. Det är inte att vara egoistisk eller elak. Inte alls. Du är viktig, precis som alla andra. Du är inte sämre än någon annan och får någon dig att känna så är det inga människor du behöver i ditt liv. Ingen du ska lägga energi på. 
Du är bättre än vad du tror och du räcker till. 
Så nästa gång du känner dig otillräcklig eller står i spegeln och letar fel. Vänd ditt tankemönster. Bli vän med den där personen i spegeln. Du är vacker, du är bra och framför allt, du räcker till. Att vara dig själv det ska vara tillräckligt. 
Vad du tycker och tänker om dig själv kommer spegla sig i hur andra ser på dig. Så försöka prioritera dig själv, acceptera och vara stolt över att du är du. Man vinner mer på accpetans och ödmjukhet än självhat och missnöjdhet. 
Le mot personen i speglen. Förr eller senare kommer det märkas och framför allt, det kommer synas att du accepterar din nya, vackra vän i speglen. 
 
Som sagt hälsa och träning handlar om att göra saker för sin egen skull. Ha roligt och älska det man gör. Lev ditt liv på det sättet du vill leva det. Inte utifrån hur du borde leva det. 
Som jag brukar säga. Låt inte världen äga dig. Äg världen. DIN värld. ♥
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: